Startsidan Fartyget Beväpning

Beväpning

Torpeder

Huvudbeväpningen utgörs av 6 st. 53 cm trådstyrda torpeder, var och en med en verkan i målet tillräcklig för att sänka en större jagare. Torpederna styrs från ett torpedcentralinstrument, TORPE 677B (leverantörens beteckning 9 TORCI 104 B) i stridsledningscentralen. Anläggningens målföljare matas kontinuerligt med bäring och avstånd till målet. Radarinformation erhålls från artillerieldledning ARTE m/62 B eller navigeringsradar PN 610.

Målangivningen sker antingen från huvudindikatorn eller från målföljaren. Målangivning kan också ske från stridsledningsindikator, SLI. Målfattning kan ske manuellt eller automatiskt. I målföljaren utvärderas målets kurs och fart. På grundval av målföljarens beräknade måldata samt inmatade torpeddata och uppgifter om eget fartygs kurs och fart beräknas kontinuerligt värden för torpedskjutning.

 

Skjutningen leds och övervakas från en manöverenhet. På en programväljare inställs det önskade avfyringsprogrammet. Efter avfyring av en torpedsalva styrs torpederna till parallellkurs av ett programverk i programväljaren. Sedan torpederna intagit parallellkurs kan salvan styras manuellt eller automatiskt mot målet.

Artilleri

För egenskydd och insats mot mindre fartyg bär Spica en fjärrstyrd Bofors 57 mm allmålspjäs, ursprungligen en pjäs med modellår 1950. Bofors ökade kalibern från äldre pjäsers 40 mm till 57 mm varigenom projektilvikten ökades från 1 kg till 2,6 kg medan VO (projektilens utgångshastighet ur eldröret) måste minskas från 1000 m/s till 880 m/s. Pjäsen har manuell patronmatning uppifrån. Eldröret är vätskekylt..

År 1975 ersattes 57 mm apjäs m/50 av en modernare pjäs med beteckningen Bofors 57 mm apjäs 7101, som är en allmålspjäs med goda riktegenskaper och hög momentan eldhastighet. Pjäsen har låg vikt (6500 kg) och är därför speciellt lämpad för mindre fartyg. De mycket goda allmålsegenskaperna erhålls genom stort elevationsområde och obegränsat sidriktfält.
Pjäsen har separata elhydrauliska riktmaskinerier för höjd och sidriktning och fjärrstyrs normalt från eldledningsinstrument men kan som alternativ närstyras under gyrostabilisering med ett riktdon, joystick, placerat på plattformen till vänster om kanonen. Det eleverande systemet är försett med ett 4-facksmagasin som rymmer max 40 patroner. Omladdning av magasinet och ammunitionsställen, som totalt rymmer 128 patroner, sker manuellt. Patronerna transporteras från ammunitionsdurken under pjäsen till det sidriktade systemet manuellt med langningskedja efter det att pjäsen maskinellt har svängts in till laddläge.

Pjäsbetjäningen utgörs normalt av tre man på plattformen, en pjäsbefälhavare och två laddare, men möjlighet att fjärrmanövrera en obemannad pjäs finns De ammunitionstyper som används är sjömålsgranat, spränggranat och kulspränggranat. För övningsskjutning finns barlastade granater med samma ballistik som stridsammunitionen.

Eldledning

Pjäsen styrs från flottans första digitala eldledning tillverkad av holländska HOSA (Hollandse Signaalapparaten), i flottan benämnd ARTE 62 B, leverantörsbeteckning M 22/3-52Z, som är en kombinerad målangivnings- och eldledningsanläggning. Radarenheten utnyttjas av såväl artilleri- som torpedeldledning. Anläggningens spaningsradar kan även utnyttjas som navigeringsradar.
Skjutelementen beräknas genom digital databehandling vilket medger stor noggrannhet och snabbhet samt långt gående automatisering, d.v.s. besparing av betjäningspersonal.

Spanings- och eldledningsantennerna är sammanbyggda i en stabiliserad enhet innesluten i en radargenomsiktlig plastkupol (radom) som utgör skydd av antennutrustningen och medger avfuktning, uppvärmning och avisning av radomen. Indikatorn, innehållande PPI och radarindikatorer och manöverpaneler är indelad i en sjömålsdel, som erhåller värden från spaningsantenn, en målangivningsdel med PPI samt en luftvärnsdel med värden från eldledningsantenn.
Skjutelementen beräknas samtidigt för ett luftmål och ett sjömål av den med indikatorn sammanbyggda kalkylatorn. Sålunda kan eldgivning ske mot det ena av dessa mål samtidigt som eld kan förberedas mot det andra. Luftmålet presenteras på en A-indikator och sjömålet på en B-indikator. Målangivning mot sjö- och luftmål samt målföljningskorrektion mot sjömål utförs med "rullbollar", som medger snabb inställning i såväl avstånd som bäring.

Lys- och remsraketer

Trots modern radarutrustning behölls lysraketbeväpning på Spica för att kunna användas för stridsfältsbelysning. Spica har två dubbla utskjutningsskenor för 103 mm raketer och en pjäs för 16 st. 57 mm raketer. 103 mm skenorna demonterades under 1980-talet medan 57 mm raketpjäsen behölls, men nu för att skjuta remsraketer för att vilseleda fientlig radarspaning.

Minor och sjunkbomber

Spica är, tack vare sitt stabila skrov, en utmärkt plattform för att medföra och fälla minor. Fartyget kan konfigureras i stor eller liten minversion genom att de fyra aktra torpedtuberna tas iland (liten minversion) eller att samtliga torpedtuber tas iland (stor minversion). Minrälsen sträcker sig på huvuddäck från spant 9 till akterspegeln på både styrbords och babords sida. Minbanorna har avlöpningsräls vid akterspegeln. Minrälsen kan även användas för att medföra och fälla sjunkbomber men noteras bör att Spica inte har någon egen ubåtsajaktkapacitet.

Med sin moderna radar- och eldledningsutrustning kan Spica sätta in samtliga vapen oberoende av ljus- och siktförhållanden.

Senast uppdaterad (2011-01-29 13:04)

 
first
  
last
 
 
start
stop
Sök på sajten
Bilder från Galleriet
Loggboken
  • Arbetsdag nr 17 2016-12-10:
Kommande aktiviteter

No current events.